Valpköpstips

Valpköpstips (en del allmänt, en del gäller huvudsakligen retriever och en del specifikt Golden retriever)

Databaser

Här kommer några tips för hur man kan hitta den offentligt tillgängliga informationen om föräldradjuren och deras förfäder. I nedanstående länkade databaser kan man hitta diverse hälsoresultat, mentalbeskrivnings- och provresultat. På Svenska Kennelklubbens hemsida finns SKK Avelsdata. Denna databas ger statistiska sammanställningar av både hälsoresultat och mentalbeskrivningar för hunden själv, dess förfäder och dess eventuella avkommor. För mentaliteten ges även mycket informativa vetenskapligt väl beforskade egenskapsvärden klicka för mer info om egenskapvärden för hunden själv, dess förfäder och dess eventuella avkommor. Man kan även göra provparningar och då se inavelsgrad och eventuella PRA anlagsbärare i stamtavlan.

I Rasdata (som uppdateras var tredje månad cirka) har varje hund en egen sida. (För att hitta hundens egen sida i Rasdata kan man även googla på hundens namn.) På hundens egen sida kan man få mer information om hundens hälsotestresultat och provresultat av olika slag. Man kan få information om hundens jaktliga egenskaper genom att klicka på rubriken "Egenskapspoäng, för avkommor och egna". På denna sida kan även man ta del av jaktprovskritiken. Kodnyckel egenskapsvärden jaktprov: http://www.ssrk.se/retriever/retrieverjaktprov_kodnyckel.xls. För att förstå vad de olika prisvalörerna i de olika jaktprovsklasserna innebär kan man läsa jaktprovsreglerna: http://ssrk.se/retriever/reglerbprov_2007.pdf

På hundens egen sida i Rasdata kan man kan även få information om hälsostatistik för hundens ev avkommor under rubrik "AVKOMMESTATISTIK / LITTER STATISTICS". I Rasdata finns även diverse annan statistik. På Svenska Kennelklubbens hemsida finns även SKK Hunddata, en informationsdatabas med samtliga resultat från officiella prov och tävlingar av olika slag samt resultat från veterinärundersökningar. Genom funktionen "Sök hundar" är det möjligt att söka på enskilda hundindividers namn (inkl kennelnamn), på kennelns namn (utan s på slutet) eller på alla kullar födda ett visst år (skriv tex S*/2004 i rutan "Regnr", välj ras och tryck på Sök). Det är även möjligt att söka tävlingsresultat direkt genom funktionen "Sök tävlingar".

Inavelsgrad

Lite om vad inavelsgrad är finns här (hos rasklubben för dans/svensk gårdshund): http://www.gardshund.com/inavelsgrad.htm Med hjälp av SKK Avelsdata kan man göra provparningar. Om inavelsgraden överstiger 6,25% visas en varningstriangel, den inavelsgraden motsvarar kusinparning. Högre inavelsgrad än 6,25% avråder SKK från. Bakgrunden till rekommendationerna om max 6,25 % inavel är att risken för ärftliga sjukdomar och defekter i den enskilda kullen ökar markant när man parar djur som är närmare släkt än kusiner. Parning mellan helsyskon ger exempelvis alltid en inavelsökning under en enda generation med 25 %. Halvsyskonparningar leder på samma sätt till en omedelbar inavelsökning med 12,5 procent och kusinparningar och motsvarande till en omedelbar inavelsökning med 6.25 %. Klicka för mer info om detta.

Den information som inte finns tillgänglig i offentliga databaser

En viktig faktor i valet av kennel är den uppväxtmiljö som uppfödaren ger valpen de första 8 veckorna. Präglingsperioden i en hunds liv är mellan vecka 4 till 12. Under denna period är det, bland annat, mycket viktigt att varje valp får enskild kontakt med människor varje dag. Det är också viktigt att valparna får uppleva olika miljöer. Uppfödaren måste ha förutsättningar att ge varje valp detta. Andra faktorer att undersöka är om miljön ger tiken optimala förutsättningar att ta hand om sina valpar på ett bra sätt. Mängden och sortens stimulans som uppfödaren ger sina valpar under olika perioder av dess utveckling har stor betydelse för dess fortsatta utveckling mot harmoniska trygga individer anpassade i människoflocken.

Vad gäller de ärftliga sjukdomar som inte registreras av SKK så får man förlita sig på uppfödarens ärlighet. Det är bra att fråga om det förekommer ärftliga sjukdomar (för Golden retriever tex epilepsi, ögonkatarakter av olika slag, allergi, prcd-pra, "kortlivadhet" och dess orsaker, cancer, hypotyreos, hjärtproblem, immunförsvarsstörningar etc) i linjerna. Enligt SKK:s grundregler paragraf 2:3 åligger det varje medlem i SKK-organisationen "att till avel endast använda hundar som inte har allvarlig sjukdom/funktionshinder och som har ett gott och för rasen typiskt temperament. Hund som uppvisar beteendestörning i form av överdrivna rädslereaktioner eller aggressivt beteende i oprovocerade eller för hunden vardagliga situationer ska inte användas i avel. Att i avelsarbetet undvika parningskombination som utifrån tillgänglig information ökar risken för allvarlig sjukdom/funktionshinder hos avkomman." SKKs DNA info http://skk.se/pdf/avel/dna_info.pdf beskriver vilka regler som gäller vid DNA test, bland annat att "Du är enligt SKKs regelverk skyldig att informera om resultatet (Grundregel 3:2 "att alltid lämna sanningsenliga och fullständiga uppgifter om sina hundar och sin uppfödningsverksamhet")." och "Du är skyldig att ta hänsyn till resultatet i dina avelsbeslut oavsett om central registrering sker och resultatet därmed blir offentligt." Ytterligare reglering av avel finns genom SKKs registreringsbestämmelser.

Uppfödare är enligt SKK:s grundregler skyldig att informera om och "i överlåtelsehandlingen införa om hunden vid tiden för överlåtelsen är behäftad med sjukdom, fel, defekt eller känd genetisk belastning." (paragraf 4:4). SKK:s definition av "känd genetisk belastning" är inte riktigt klar än, men som känd genetisk belastning kommer troligen sjuk hund, hundens föräldrar och ev redan producerad avkomma räknas. Eventuellt kommer också kullsyskon till drabbad hund att räknas dit. Definitionen gäller alla allvarliga sjukdomar och funktionsnedsättningar. Ytterligare reglering av hundavel finns i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd om hållande av hund och katt. Agrias info om sjukdomar: Sammanställningen av några vanliga hundraser Överlevnad och diagnoser

Skillnad mellan olika jaktprovsmeriter och skillnad på egenskaper- gäller retriever

Den ålder vid vilken jaktprovsprovmeriterna har tagits och hur många försök som har behövts för att hunden ska få tex ett 1:a pris på jaktprov i nybörjar- respektive öppen klass ger en indikation om hur hunden fungerar och hur mycket medfödd förmåga som finns. (Det finns ingen begränsning i antal gånger hunden får gå prov i en klass.) En betydande del av de egenskaper som testas i nybörjar- och öppen klass går att avla fram. En ambitiös och skicklig tränare kan kompensera för brister i de medfödda förmågorna. Tvärtom gäller också, en mindre kunnig förare kan träna på ett sätt som gör att hundens medfödda förmågor inte tas tillvara eller tom förstörs. Att titta på provresultat för syskon och andra nära släktingar som förs av olika människor med olika kunskapsnivå ger ytterligare information om de medfödda förmågorna. Klicka för alla svenska jaktprovsresultat. I rasdata finns statistik över jaktprovsresultat för avkommor: http://www.rasdata.nu/golden/stat/index.htm

Det finns en stor skillnad på hur vi mäter egenskaper i Sverige och Storbritannien. Våra B-prov är egenskapsbedömningar utan inbördes konkurrens mellan de startande (undantag för om det finns priser till bästa hund). I Storbrittanien så kan man säga i man tävlar rakt av i varje klass, "the winner takes all". Detta innebär att en hund som i Sverige kan bli jaktchampion efter många års slit i EKL med många 2 och 3 pris i bagaget, antagligen aldrig skulle kunna gå till topp i England. Detta innebär att man inte heller satsar på den typen av hundar i Storbritannien. Mellan åren 1919 och 2009 har 95 stycken Golden retriever blivit FTCH (field trial champions) i Storbritannien. Detta ska ställas i relation till den jämförelsevis lilla population som denna typ av Golden retriever utgör.

I Storbritannien bedrivs alla jaktprov i form av en faktisk jakt (den svenska motsvarigheten heter A-prov). För att bli brittisk jaktprovchampion, Eng. FTCH, måste hunden vinna tre "open stakes" över samtliga startade hundar av alla retrieverraser och få utmärkelsen "cert", vilket är valfritt för domaren att dela ut. Här finns mer att läsa om brittiska field trials: http://www.fetchpup.com/about/ukfield.php http://www.gundog-magazine.com/brtrials.htm

I Frankrike och Italien finns det två olika typer av field trial, field trial a la anglais och field trial a la francais. Den variant som liknar de brittiska jaktproven och de svenska A-proven är a la anglais. På jaktprov a la francais går hunden kopplad när den inte arbetar. Distanserna är kortare och det är generellt lägre krav på hundens arbete. Båda varianterna av jaktprov har varsitt jaktchampionat. I SKK hunddata görs ingen skillnad mellan dessa två olika titlar. Generellt är det betydligt svårare för en hund att bli jaktchampion i Storbritannien än i resten av Europa, detta då konkurrensen är mycket hårdare och nivån högre. Amerikanska och kanadensiska jaktprov (field trials respektive hunt tests) finns beskrivna här: http://www.gundog-magazine.com/evan.htm

Att öka säkerheten att nå önskade resultat

Mentala och jaktliga egenskaper är ärftliga precis som utseende eller hälsostatus är ärftligt. Olika egenskaper nedärvs på olika sätt och arvbarheten är olika för olika egenskaper. Mer om detta här: Egenskaper nedärvs på olika sätt. För att öka sannolikheten att hunden uppfyller de önskemål man har bör man titta inte bara på valpens föräldrars resultat utan också på hundens förfäder. Många av de egenskaper man försöker mäta går inte att mäta helt objektivt, som tex mentalitet, HD, AD, jaktliga egenskaper etc. HD och ED-grader är inte objektiva värden utan de är subjektiva uppskattningar av förändringar som kan avläsas på en röntgenplåt. Det finns därför inga exakta gränser mellan HD grad A och B eller grad B och C o.s.v. En hund som ligger på gränsen kan därför av en slump komma att klassas som exempelvis B eller C o.s.v. Det är en människa som gör en bedömning och pga detta finns det osäkerhet i resultatet. Det finns även skillnader i röntgenresultat som beror på vilket sederingspreparat som används, hur hunden positioneras på röntgenbordet, hur den har utfodrats, om den har varit med om trauma eller överdriven motionering etc. Detta är ett skäl till varför det är viktigt att ta med hundens släkt i bedömningen när man letar efter valp. För jaktliga egenskaper är de icke arvsrelaterade faktorerna bland annat ägarens/tränarens skicklighet, kunskap och resurser. Mer om ärftlighet avseende mentalitet, ED och HD nedan.

Mentalitet

Målet i de rasspecifika avelsstrategierna för Golden retriever avseende mentalitet är "Att om 10 år ha sänkt andelen hundar som ligger högt i intensitetsskalan på MH gällande kvarstående rädslor, hot och aggression samt sänkt andelen hundar som ligger lågt i intensitetsskalan gällande nyfikenhet.". Kartläggningen som hade gjorts visade "I materialet finns olika linjer representerade, vilket gör att det kan sägas vara relativt representativt för hela rasen. Noterbart är att det finns en stor variation i resultaten, vilket gör att medelvärdet inte är speciellt intressant. Det är också svårt att uttala sig generellt om rasen som helhet eftersom det för vissa egenskaper finns stora grupper på båda ytterkanterna av den intensitetsskala som används. Variationen mellan olika familjegrupper är också påtaglig. Om vi ändå ska försöka oss på några generella iakttagelser så kan vi säga att rasen visar större kontaktbenägenhet och större rädslereaktioner än många andra raser samtidigt som nyfikenheten är betydligt lägre."

Mentalbeskrivning hund (MH) är i första hand avsett som ett instrument för avkommebedömning. Samtliga enskilda moment i MH har relativt låg ärftlighetsgrad och är därför inte särskilt väl lämpade för urval på egna beskrivningsresultat. MH ska användas i avelsurval genom att man genom att tittar på avkommegruppers eller syskongruppers medelresultat. Då man väljer vilka föräldrar man vill ha till sin valp är det bra att undvika att välja ur grupper med oönskade värden. Det är bra att undvika mycket rädda hundar, sådana som försöker fly från platsen eller blir oförmögna att fortsätta efter moment som upplevs som skrämmande samt hundar som visar tydliga tecken på aggressivitet. Det sätt man kan använda enskilda hundars beskrivningar för val av föräldrar är att välja på grupperingar av moment i egenskapvärden klicka för mer info om egenskapvärden. Både medelresultat för avkommegrupper och syskongrupper samt egenskapsvärden för individer finns lätt tillgängliga i SKK Avelsdata. Det finns reliabilitetsproblem med MH, mer om detta här: Beskrivareffekter i MH

Avseende mentalbeskrivningsresultat finns för egenskapsgrupperna Social kontakt, Lekfullhet, Förfölja och gripa, Nyfikenhet-Orädsla och Hot-aggression statistiskt säkra beräkningar av ärftlighetsgrad. Särskilt starkt är det för lekfullhet och nyfikenhet-orädsla, vilka båda är av stor betydelse för hur hundar arbetar och möjligheter att dressera dem utan tvång. Klicka för beräkning av ärftlighetsgrader hos golden för de olika "egenskaperna" i MH. Den viktigaste egenskap som inte alls finns med i MH är reaktioner på främmande hundar. Av detta skäl kan det vara av intresse att fråga om hundarnas tendens till aggressivitet mot andra hundar.

Mentala egenskaper är så pass starkt ärftliga att man på bara några få generationer, 3-5, kan åstadkomma omfattande förändringar av beteenden genom avelsurval. När man tittar på MHresultat för avkommor behöver man ca 12-15 avkommor i snitt vid en ärftlighetsgrad på 50 % för att nå så pass höga värden som för individen själv, mer om detta i tabell 1 i Per Erik Sundgrens text Ärftlighetsgrad, vad är det?. Genom att kombinera individens eget värde med avkommegruppens kan man nå ännu säkrare resultat. Det ställs inga krav på hundens mentalitet för att en kull ska förmedlas genom Golden retrieverklubbens valphänvisning. Detta urval måste man göra själv.

ED och HD

För AD och HD är arvbarheten cirka 40% (lägre för AD, högre för HD, olika för olika raser). Arvsgången för ED och HD är polygen. Vid polygen nedärvning är selektion i familjer den viktigaste metoden. Man måste titta på förekomsten av anomalin i hela familjen. Belastningsgraden för den enskilda individen kan inte beräknas, bara uppskattas. Röntgen visar en individs fenotyp (en organisms observerbara egenskaper) och inte dess genotyp (anlagstyp). Mer om detta här: Avelsindex ED och HD

I Rasdata finns information om hälsostatistik för avkommorna på föräldradjurens egna sidor under rubrik "AVKOMMESTATISTIK / LITTER STATISTICS". (För att hitta föräldradjurens egna sidor kan man förutom att leta via kennelns namn i rasdata även googla på hundens namn.)

Golden retrieverklubbens valphänvisning har en gräns för hur många av föräldradjurens avkommor som får vara ED eller HD belastade, klicka för mer info om det. Avkommestatistik: Statistik HD Statistik ED